torsdag 27 mars 2008

Dagens friskus och dagens atlet!

Jag har varit ute hela dagen i friska luften med Elsa och nu sover hon som en liten sten. I förmiddags blev det promenad här i byn och på eftermiddagen blev det fika i Ängelholm och promenad med Fia och hennes Semir som är 7 veckor äldre än Elsa. Stallet gjorde jag med Elsa ståendes ute i vagnen. När jag skulle ta in hästarna var inte Blacken i hagen. Trots det stod Nisse och Draken lugna, märkligt. Så ser jag hans rumpa bakom kullen nedanför Maltessons tomt! Där står han och tuggar gräs i lugnan ro. Jag undrade verkligen hur han kommit ut, där är ju fårstängsel och en tråd över. Men jag och Ingmar hittade hans flyktväg, för det var nog en flykt från ett bråk där han blivit trängd i hörnet vid fårhuset som står i hagen. Men jag är imponerad för han hade kommit ut helt oskadd och staketet höll kvar de andra pållarna i hagen. Blacken, dagens atlet!

måndag 24 mars 2008

världens goaste sms!

I morse trillade ett ljudfils sms in på mobilen och när vi spelade upp det vid frukostbordet hördes en liten killes röst "Elsa, jag tycker om dig" Så himla härligt, vi lyssnade om och om och om igen! Morgonen var komplett efter en god frukost tillsammans. Eller nej faktiskt inte, det kom ju ingen morgontidning...=(
Igår fick min äldsta kusin en dotter, Elsas nästkusin tror jag det kallas. Jag vet inte så mycket mer ännu, nyfiken på vad hon ska heta=) GRATTIS från oss!!
Påsken har varit lång och vintrig. Snön och minusgraderna har tagit ett grepp om oss och vi har fått ta på oss varmt om fötterna på våra promenader. Igår förmiddag gick vi upp till Killeröds utsiktscafé och njöt av solsken och vacker utsikt. Vi köpte oss lite läsk och sedan promenerade vi hem igen.
Idag har vi varit på påskmiddag hos min mormor och ikväll har vi varit på babysim. Elsa var en trött liten tjej när klockan var halv sju, ögonen höll på att gå helt igen efter en krävande eftermiddag hos gammelmormor. Men så fort hon fick på sig sin lilla baddräkt började hon skratta och väl nere i vattnet sprattlade hon som en fisk. Med ett leende från öra till öra simmade hon i 30 minuter. Babysim är det roligaste hon vet=) Nu sover hon sött och vi myser i TV soffan framför Wallanders "Fotografen". Puss på er!

torsdag 20 mars 2008

min man har flugit till blåkulla...

okej, normala familjen rapporterar...
Birger har alltså börjat sin karriär med ett gäng kvinnor och ikväll är det personalfest. Eftersom det är skärtorsdag hör det ju till traditionen att klä ut sig och eftersom Birger är foglig och tar seden dit han kommer gick han ikväll iväg iklädd hatt, lösnäsa, kjol och cape. Jag längtar efter att se hur han ser ut, jag missade honom med 5 minuter. Idag var jag i helsingborg, skulle träffa en vän och fika men först svängde jag inom jobbet. Det var första besöket sen Elsa kom. Märkligt att det bär emot att gå till jobbet. Konstig känsla, som att jag inte hörde dit. Dessutom var det många som inte kände igen mig(!) God kontakt med mina kolleger, nej inte precis. Känner mig mer välkommen och större tillhörighet när jag går in på Ambulansen trots att jag inte jobbat där på jättelänge. Jaja, har ju inga planer om att jobba på akuten igen om jag inte måste så det gör väl inget att jag känner såhär. Håller kvar i min tjänst så länge jag kan iallafall. Jag fick iallafall kanongod kladdkaka till kaffet och med mycket trevligt sällskap så det var iallafall helt klart värt att köra till storstan idag.
Sitter och har Efterlyst på TV i bakgrunden just nu. Tårarna rinner när jag hör om de två barnen som blivit mördade. Fy vilken mardröm. Jag hoppas det aldrig händer Elsa något. Om någon skulle komma hit och verka farlig hoppas jag vår kamphund sliter den oinbjudna i stycken! Verkligen skönt att bo granne med Säpo dessutom.
Nä nu är jag trött och ska vila lite innan jag ska snygga upp hemmet för kvällen. Tjoolahoo på dig!

söndag 16 mars 2008

katt och kräksjukan

Vi har en stallkatt, Sessan. Jag fick henne i onsdags av Sophie och Erik som flyttat från hus på landet till lägenhet på en liten ort. Sessan har bara varit utekatt och skulle inte trivas inne, därför gav de henne till några de kände som bor på gård men de gav upp efter ett dygn och sa att deras katter (de hade redan 4 stycken) inte gillade henne. Djur behöver ett par veckor för att vänja sig vid varann, det vet väl alla. Men efter en eftermiddags övertalning hade jag fått mig en katt. Att birger sa "aldrig i helvete NEJ" när jag ringde hem och frågade. Han ville visst inte ha en katt, lät mycket bestämd med ovanligt hårda ord... hmm men det stoppade inte mig. Ett par timmar senare när maken var ute på promenad rullade en volvo, innehållande en styck kissemiss, in på gården och vips hade jag fått en katt! På fredagen när jag satt med en sjuk liten Elsa i knät vågade jag berätta. Han bara skrattade, typiskt Anna. Och vi gillar vår nya söta stallkatt grymt mycket.
Elsa blev alltså sjuk natten mot fredagen. Hon kräkte upp allt och lite till. Oroliga blev vi och ringde sjukvårdsupplysningen och barnakuten. På morgonen ringde vi barnmottagningen i Ängelholm efter att ha pratat med ett pucko på barnakuten i hbg. Hon fattade inte att jag hade några kunskaper om detta. Jag hade inget intresse av att åka in till sjukhuset och sitta där och skedmata, något jag lika väl kan göra hemma. Jag ville veta när de satte pvk, om de hade några riktlinjer att följa. Hon visste ju inget. I Ängelholm fick jag fatt i en klippa, hon ringde upp oss tre gånger under dagen och allt kunde skötas hemma. Elsa var medtagen men slapp sjukhuset. Vi visste inte riktigt vad hon fått då, men igårkväll när jag och Birger började kräka med bara fem minuters mellanrum stod det klart: KRÄKSJUKAN. Jag kräkte hela natten och hade frossa, trots det klarade jag att ta hand om Elsa när hon var hungrig. Birger och Thea sov på barnrummet, vi hade aldrig fått någon sömn i samma rum. Elsa ska äta, Thea ska kissa och vi skulle kräka... oj oj oj. Som tur var hade Birger inte kräkt hela natten och var lite piggare i morse och kl 7 lastade jag in Elsa till honom för då var det ingen energi kvar i min kropp. När jag gick kändes det som att båda mina smalben var brutna. Förmidagen har jag inte mycket minne av. Vid lunch tog jag tempen, brukar ju aldrig ha feber men jag hade ju frossat under natten så jag trodde ju att det var lite feber iallafall. 38.8 grader... Efter 2 Panodil och två timmar senare var den nere på 36.2. Är visst ganska sjuk. Och nu värker det i alla fingerleder, ont av allt knappande på tangenterna.. gonatt

torsdag 13 mars 2008

Måste få gnälla av mig.

oj vad det är synd om mig ikväll. Blev lite förkyld igår kände jag men det bröt ut helt i eftermiddag. I förmiddags var jag och Malin, med tillhörande bebisar, på Espressohouse och åt frukost OCH förmiddagsfika. Lika bra att göra det ordentligt eftersom Malin inte hade fikat ute på ett tag. Själv tycker jag att det är en underbar vardagslyx som en småbarnsmamma får lov att unna sig med gott samvete. När jag kom hem blev det lite sopplunch med maken innan jag kollapsade i sängen. Jag var glad att Elsa var trött också så att vi kunde sova 2,5 timme. Vi blev väckta av två nyklippta familjemedlemmar. Birger och Thea var hos sina respektive frisörer idag.
Idag skulle jag ju rida. Men är man sjuk så är man. Kroppen sa ifrån och stallet fick skötas i minsta möjliga mån. Ont i halsen, ont i huvudet, ont i leder och gnällig som få. Tur att Birger kan lägga Elsa själv så jag slapp ikväll-igen.

Nyss har jag skrivit på "upproret". www.upproret.se är ett löneuppror för sjuksköterskor. Det är låga löner för ett ganska slitsamt jobb. Jag vill ha högre lön. Jag vill inte tjäna lika lite som en som jobbar på McDonalds. Jag har 3 års studielån och jag har faktiskt ansvar för mycket sjuka och ofta döende personer. Jag kan inte fatta att jag inte visste hur mycket man kunde tjäna inom andra sektorer innan jag utbildade mig. 18000kr i ingångslön är inte bra. Min tjänst (som jag är mammaledig från) innebär heltid nattjänstgöring på akuten. Arbete från kl 21 till 07. Tre sjuksköterskor har ansvar för Helsingborgs akut sjuka kirurgiska och ortopediska fall. Detta kan många gånger innebära att jag springer i tio timmar och känner mig otillräcklig, fikar på stående fot och springer igen. Visst finns det lugna perioder också men det gör det faktiskt inte värt det. Nej usch så gnällig jag blev. Är verkligen upprörd. Tur att jag håller på med min specialistutbildning och har ett bra förhandlingsläge när jag ska börja jobba igen. Ska iallafall bara gå tillbaka till akuten om det är nödläge eller sker en drastisk förändring på något sätt.

Alla kan skriva på upproret om de anser att sjuksköterskor borde ha högre lön. Hjälp oss på www.upproret.se

Nej nu orkar jag inte tänka på det. Ska vara mammaledig till september så jag får väl fortsätta att njuta och fika!

tisdag 11 mars 2008

Delad glädje är dubbel glädje!

Därför kommer här lite bilder.
Elsa har börjat äta lite smakportioner, palsternacka... hmm...

Söt!


Här är tårtan jag hade när jag firade min 25 års dag, fin va? man kan ju börja undra om jag fyllde 5 och inte 25....


Lammen, några i allafall. Tyckte det var lite överkurs att visa alla 9...





Sen måste jag ju berätta att barnvagnen är lagad. Det vinglande däcket är bytt idag. Vagnen har ju tagit mycket stryk efter våra promenader och bravader.. Men nu kan vi rulla många mil till. Promenerar mycket och det är skönt, speciellt när det är vackert väder. Igår var jag och Malin ute i tre timmar med barnen. Först promenad till vårt gamla stall i Errarps by och Malin mockade till en kompis häst och sen gick vi till parken och fikade och lekte.. tja, Hugo lekte. Kaffe och bulle sittandes på en filt på en bänk i solen, det är livet! Idag har jag lunchat med Sofie i Ängelholm och gått en liten sväng på stan. Sofie förtjänar en guldstjärna idag eftersom hon räddade mig undan en parkeringsbot. Jag körde, hämtade Sofie på vägen till stan, parkerade på torget intill Espressohouse, Sofie betalade parkeringen (max en timme där). Sen tog vi en lunchmacka och snackade, efter mackan blev det en Chai latte och en mini chokladmuffin. Plötsligt säger Sofie att parkeringen gått ut, visst ja! Vi hastar ut, 25min efter att biljetten gått ut. Precis då ser Sofie lapplisorna, de är tre bilar från min, i riktning mot den. Sofie springer fram. Efter kommer jag springandes(när jag fattar vad som händer..tog några sekunder). "hej hej" säger Sofie glatt till lapplisan och kastar sig över bilen samtidigt som hon tittar in i vindrutan och skrattar lite åt oss och säger "ja ibland blir man glad". PUH! Så därmed går dagens ros till Sofie!
Nu ska jag ut och kvällsfodra, hej på dej!

lördag 8 mars 2008

Internationella kvinnodagen

Och som jag har firat idag! Först unnade jag mig en skön sovmorgon till kl 9.00. Efter en god frukost gav jag mig ut på en 1,5 timmes ridtur i skogen med Nisse i vackert vårväder. Härligt. Han är i ganska god kondition nu, trots sin bukfetma=) Hela eftermiddagen har spenderats på Väla med Malin, helt barnfri för oss båda! Vi shoppade loss. Jag hittade ett par supergoa promenadskor och tre toppar. Elsa fick ett POP set i brunt med vita ränder, så sött! Glad att jag fick såna fina röda kläder av min moster så att jag fick förstå hur fina och sköna de är-och inte tappat färgen ett enda dugg efter många tvättar!! Mamma, om du ska ge Elsa presenter så köp Polarn och Pyret...=)
Nu står det hemlagad pizza på bordet som min underbara man har lagat så jag måste sluta skriva. Kram

torsdag 6 mars 2008

växlande väderomslag (följeserie....)

På mindre än 48 timmar har vi haft regn, snö, minusgrader, storm, stilla, sol, "värme" och fågelkvitter. Jag blir så trött på dessa snabba svängningar, hinner ju knappt få på mina termobyxor och halsduk innan jag svettas som en griskulting under en värmelampa! Det går ju inte att planera varken ridturer eller barnvagnspromenader när vädret växlar snabbare än Elsa kissar ner sin blöja. Så idag har jag och Elsa mestadels varit inomhus. Visst har vi varit ute på en timmes promenad med Thea och på eftermiddagen var vi i stallet och fixade det nödvändigaste. Birger jobbade till kl 20 i hbg, han var hemma halv nio och då sov Elsa och maten stod på bordet. Som en god husfru skall ha det när mannen kommer hem.
Därför har jag haft tid att tänka lite idag... Jag har insett att jag i hela mitt liv har levt efter små delmål med några månaders intervall och plötsligt står jag här med hur lång oplanerad framtid som helst och känner mig lite vilsen. Visst, jag har något på schemat dagligen men det är ju bara tidsfördriv, inga stora planeringskrävande mål. Känns konstigt för mig. Har börjar intala mig själv att jag ska ha som mål att tävla Skånekampen med Nisse i höst, kanske ett mycket rimligt mål. Att få trim på tjockisen och mig själv förstås.

Lite översättningskuriosa, för att fira att Ebba har fått jobb! "holy smokes=gudarnas skymning" (kanal 5 kl 22.18 idag)

tisdag 4 mars 2008

sommaren i city, 1990 kommer du ihåg mig?



Var bara tvungen att lägga upp denna bild som vi hittade häromkvällen när vi hade diabildsvisning hos föräldrarna, Ebba var duktig och fotade diabilder med nostalgikänsla=)

söndag 2 mars 2008

Under allt hår finns en söt liten häst=)



Jag har ridit Blacken idag, granntjejernas fjording. Han fäller. FÄLLER massor med päls! Det tog 40 minuter att hitta hästen under allt hår men sen blev han grann som få! Jag fick mig en timmes promenad på den söte lille ponnyn(som det kändes jämfört med att rida Nisse nordis). En ny bekantskap fick åka på Nisse och så fick vi alla lite frisk luft =) Trevligt.
På förmiddagen fick jag träna benen lite genom att trampa en mil på min nya hoj. Birger gick med hund och vagn med unge i. Jag cyklade till ica och sedan hålerundan baklänges för att möta Birger och sedan samma väg hem igen. Skönt, bara tre kilo kvar till målvikten!
Fast med tanke på vikten har jag ätit en hel del i helgen oxå... Vi var på 70 års kalas igår och det blev en heldag med smörgåstårta, rulltårta, trerätters middag, kaffe och kaka och sedan kaffe och tårta. Och ikväll har vi varit hos mina föräldrar och njutit potatisgratäng och (förmodligen) oxfilé (jag vet inte vad det var men gott var det) samt två portioner tiramisu-min favoritdessert! Låter som jag gick upp tre kilo på de senaste raderna, ska nog inte sluta amma ännu... Vi tittade på lite gamla diabilder från när jag och Ebba var små, det var mysigt. Elsa är så lik mig! =)

Birger, min trötte man, har redan krupit i säng och jag hör honom snarka ljudligt via babycomapparaten... jag sitter i TV rummet..