Räliga gubbe!!!-min man har kräksjukan...

Jag börjar tycka att min rejäla, långa, starka och tåliga norrman är en vekling. Hans sjukor avlöser varandra nuförtiden. Inatt var det dags för kräksjukan. Jag vaknade av att han hastade ur sängen. Min första kommentar, utan att alls veta hur det låg till var; "ska du kräkas?" Det kallas intuition! Sen spenderade han långa stunder på toaletten och gjorde sådana ljud så att Thea började skälla. Stackars vovven hade inte fattat att det var husse. Så nu sover vi på separata sovrum, jag och Elsa flyttade in på barn/gästrummmet eftersom Birger var så rälig! Hela dagen har jag fått plocka fram mina omvårdnadskunskaper och ta hand om min stackars man. Nu måste jag återgå till mitt liv och ta hand om min trötta bebis!

Syster Anna tackar för sig=)